Söndagen före Domssöndagen

Vaksamhet och väntan

Jesaja 51:4-6

⁴ Hör på mig, du mitt folk,

lyssna till mig, du mitt folkslag,

för från mig ska undervisning gå ut,

jag ska sätta min rätt

till ett ljus för folken.

⁵ Min rättfärdighet är nära,

min frälsning är på väg,

och mina armar ska döma folken.

Kustländerna väntar på mig

och hoppas på min arm.

⁶ Lyft er blick till himlen

och se på jorden därnere,

för himlen ska försvinna som rök

och jorden nötas ut

som en klädnad.

Dess invånare ska dö som mygg.

Men min frälsning

ska bestå för evigt,

min rättfärdighet ska inte brytas ner.

Andra Korintierbrevet 13:5-9

⁵ Pröva er själva om ni lever i tron, granska er själva! Eller vet ni inte med er att Jesus Kristus är i er? Om inte, så består ni inte provet. ⁶ Men jag hoppas att ni ska förstå att vi består provet. ⁷ Vi ber till Gud att ni inte ska göra något ont – inte för att vi ska visa oss bestå provet, utan för att ni ska göra det som är gott.

Sedan får det gärna se ut som om vi inte klarade provet. ⁸ Vi kan ju inte göra något mot sanningen, utan bara för sanningen. ⁹ Vi är glada när vi är svaga och ni är starka. Och vad vi ber om är just detta, att ni ska nå allt större mognad.

Lukasevangeliet 12:35-40

³⁵ Spänn bältet om livet och håll lamporna brinnande. ³⁶ Var som tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom när han kommer och knackar på. ³⁷ Saliga är de tjänare som Herren finner vakna när han kommer. Jag säger er sanningen: Han ska fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem. ³⁸ Saliga är de han finner vakna, även om han skulle komma mitt i natten eller på småtimmarna. ³⁹ Men det förstår ni att om husägaren hade vetat när tjuven kom, då hade han inte låtit någon bryta sig in i hans hus. ⁴⁰ Var beredda också ni, för Människosonen kommer när ni inte väntar det."

Psalm 139:1-18

Herren känner mig

¹ För körledaren. En psalm av David.

Herre, du rannsakar mig

och känner mig.

² Om jag sitter eller står vet du det,

du förstår mina tankar fjärran ifrån.

³ Om jag går eller ligger ser du det,

med alla mina vägar

är du förtrogen.

⁴ Innan ordet är på min tunga

vet du, Herre, allt om det.

⁵ Du omsluter mig på alla sidor

och håller mig i din hand.

⁶ Den kunskapen är för underbar

för mig,

den är så hög att jag inte kan

fatta den.

⁷ Vart kan jag gå för din Ande,

vart kan jag fly för ditt ansikte?

⁸ Stiger jag upp till himlen

är du där,

bäddar jag åt mig i dödsriket

är du där.

⁹ Tar jag morgonrodnadens vingar,

gör jag mig en boning

ytterst i havet,

¹⁰ ska också där din hand leda mig

och din högra hand hålla mig.

¹¹ Säger jag:

"Låt mörker täcka mig

och ljuset bli natt omkring mig",

¹² så är inte mörkret mörkt för dig.

Natten lyser som dagen,

mörkret är som ljuset.

¹³ Du har skapat mina njurar,

du vävde mig i moderlivet.

¹⁴ Jag tackar dig för att

jag är så underbart skapad.

Underbara är dina verk,

min själ vet det så väl.

¹⁵ Benen i min kropp

var inte osynliga för dig

när jag formades i det fördolda,

när jag bildades i jordens djup.

¹⁶ Dina ögon såg mig

när jag bara var ett foster.

Alla mina dagar blev skrivna

i din bok,

formade innan någon av dem

hade kommit.

¹⁷ Hur ofattbara är inte dina tankar

för mig, Gud,

hur väldig är inte

deras mångfald!

¹⁸ Räknar jag dem

är de fler än sandkornen.

När jag vaknar är jag kvar hos dig.