Skärtorsdagen

Det nya förbundet

 

 

Jeremia 31:31-34

 

 

³¹ Se, dagar ska komma, säger Herren,

då jag sluter ett nytt förbund

med Israels hus

och med Juda hus,

³² inte som förbundet jag slöt

med deras fäder

den dag då jag tog deras hand

och förde dem ut

ur Egyptens land –

förbundet med mig som de bröt

fastän jag var deras rätte herre –

säger Herren.

³³ Nej, detta är förbundet

som jag efter denna tid

ska sluta med Israels hus,

säger Herren:

Jag ska lägga min lag i deras inre

och skriva den i deras hjärtan.

Jag ska vara deras Gud,

och de ska vara mitt folk.

³⁴ Då ska de inte mer behöva

undervisa varandra,

ingen sin broder och säga:

”Lär känna Herren!”

Alla ska känna mig,

från den minste av dem

till den störste, säger Herren,

för jag ska förlåta

deras missgärningar

och aldrig mer minnas

deras synder.

 

 

 

Hebreerbrevet 10:12-18

¹² Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har sedan satt sig på Guds högra sida ¹³ och väntar nu på att hans fiender ska läggas som en pall under hans fötter. ¹⁴ Med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som helgas.

¹⁵ Även den helige Ande vittnar om detta för oss. Först säger han:

¹⁶Detta är det förbund

som jag efter denna tid

ska sluta med dem.

Och sedan säger Herren:

Jag ska lägga mina lagar

i deras hjärtan

och skriva dem i deras sinnen,

¹⁷och deras synder och överträdelser

ska jag aldrig mer minnas.

¹⁸ Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer.

 

 

Johannesevangeliet 13:1-17

 

¹ Det var strax före påskhögtiden. Jesus visste att hans stund hade kommit, att han skulle lämna denna värld och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna här i världen, och han älskade dem in i det sista.

² De åt kvällsmåltiden, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, tanken att förråda honom. ³ Jesus visste att Fadern hade gett allt i hans händer, att han utgått från Gud och skulle gå till Gud. ⁴ Han reste sig från bordet, lade av sig manteln och tog en linnehandduk som han knöt om sig. ⁵ Sedan hällde han vatten i ett tvättfat och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade runt midjan.

⁶ När han kom till Simon Petrus, sade denne till honom: "Herre, ska du tvätta mina fötter?" ⁷ Jesus svarade: "Vad jag gör förstår du inte nu, men längre fram kommer du att förstå det." ⁸ Petrus sade: "Aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!" Jesus svarade: "Om jag inte får tvätta dig har du ingen del i mig." ⁹ Simon Petrus sade: "Herre – inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet!" ¹⁰ Jesus svarade: "Den som har badat behöver sedan bara tvätta fötterna. Han är helt och hållet ren. Och ni är rena, fast inte alla." ¹¹ Han visste vem som skulle förråda honom. Därför sade han att inte alla var rena.

¹² När han sedan hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen, sade han till dem: "Förstår ni vad jag har gjort med er? ¹³ Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta, för det är jag. ¹⁴ Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, så är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. ¹⁵ Jag har gett er ett exempel för att ni ska göra som jag har gjort mot er. ¹⁶ Jag säger er sanningen: Tjänaren är inte större än sin herre, och budbäraren är inte större än den som har sänt honom. ¹⁷ När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det.

 

Psalm 111:1-5

 

¹Halleluja!

Jag vill tacka Herren

av hela mitt hjärta

i de ärligas råd och församling.

² Stora är Herrens gärningar,

de begrundas av alla

som älskar dem.

³ Majestät och härlighet är hans verk,

hans rättfärdighet består för evigt.

⁴ Han gör så att man minns

hans under,

nådig och barmhärtig är Herren.

⁵Han ger mat åt dem

som vördar honom,

han minns sitt förbund för evigt.