16:e Söndagen efter trefaldighet

Döden och livet

Job 14:13-15

¹³Tänk om du ville

gömma mig i dödsriket,

dölja mig tills din vrede upphör,

sätta en bestämd tid för mig

och tänka på mig!

¹⁴Kan en människa som en gång dött

få liv igen?

Då skulle jag hålla ut

i min mödas tid

tills min avlösning kommer.

¹⁵Du skulle ropa på mig,

och jag skulle svara dig,

du skulle längta efter

dina händers verk.

Filipperbrevet 1:20-26

²⁰Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör.²¹För mig är livet Kristus och döden en vinst.

²²Men om livet här i kroppen innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag ska välja.²³Jag dras åt båda håll. Jag har en längtan att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre.²⁴Men för er skull är det mer nödvändigt att jag får leva kvar här i kroppen.²⁵Det är jag övertygad om, och jag vet att jag ska få leva och vara kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron.²⁶När jag är tillbaka hos er igen får ni ännu större anledning till glädje(¤)i Kristus Jesus för min skull.

Markusevangeliet 5:35-43

³⁵Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Varför besvära Mästaren mer?"³⁶Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte rädd. Bara tro."³⁷Han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes,³⁸och de kom till föreståndarens hus. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt.³⁹Han gick in och sade till dem: "Varför är ni upprörda och gråter? Flickan är inte död. Hon sover."⁴⁰Då hånskrattade de åt honom.

Men han skickade ut allesammans, tog med sig barnets far och mor och sina lärjungar och gick in dit där barnet låg.⁴¹Och han tog barnets hand och sade till henne: "Talitha koum!" Det betyder: "Flicka, jag säger dig, stå upp!"⁴²Genast reste sig flickan och började gå omkring – hon var tolv år – och de blev helt utom sig av häpnad.⁴³Men han befallde dem strängt att inte låta någon få veta det. Sedan sade han åt dem att ge henne något att äta.

Psalm 107:18-22

¹⁸ de kände avsky för all mat

och närmade sig dödens portar.

¹⁹ Men de ropade tillHerren

i sin nöd,

och han frälste dem

ur deras svårigheter.

²⁰ Han sände sitt ord

och botade dem

och räddade dem

från undergång.

²¹ De ska tackaHerren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

²² de ska offra lovets offer

och förkunna hans verk

med jubel.